Ett telefonsamtal.


Det ringde på telefonen. Det var Edvin som ringde från spanien. Tänk att en liten röst och så få (men väl valda) ord kan förgylla kvällen något så enormt. Nu kan jag somna med ett leende på läpparna.




Klumpen i magen kommer däremot inte försvinna förrens jag har honom bredvid mig, på riktigt, igen. 

Tack Ellen för kvällen, förresten!

Godnatt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0