l i s a

med världens bästa vänner.


I fredags styrdes det release-party!
- Min underbart fina sångfågel hanna och brorsan john framförde egnaskrivna låtar, och de var självklart underbart duktiga och berörde varenda liten själ i publiken.

Sedan styrdes det klassfest!
- Som blev både galen och väldigt kul! Jag är så tacksam för att jag ständigt är omgiven av dessa finfina människor!

I lördags bar det iväg till Klacka!
- Filla hade klacka-helg. Som vanligt bjuds det alltid på massa skoj och framför allt- mysiga stunder!
När lördagkvällen var kommen la jag och madde oss på hustaket (det som är platt, alltså) med filtar och täcken. Där låg vi, under den stjärnklara himlen, en lång stund och bara njöt av mörkret och kylan, närheten och tystnaden. Å så fick vi äntligen tid att bara prata och ta igen allt som vi under den senaste terminen missat. tack för det! 

Vistelsen på Klacka bjöd även på långa skogspromenader, spelmys, massa te-drickande och gemeeenskap (som är SÅ viktigt hörrni!)  

Idag har jag bara umgåtts med Edvin, ätit god söndagsmiddag och varit på vokens!

Tack för helgen. 
Jag mår fantastiskt bra av er, vänner.  

Dagarna är korta, men samtidigt så långa.

Jag börjar alltid fundera, reflektera och analysera över allt som berör mitt liv och mig själv. Framför allt när det börjar gå mot natttimmen. Jag kan ligga i min säng och filosofera i all evighet. Det enda som kan få mig att sluta tänka är när ögonen automatiskt stängs och kroppen faller in i djup sömn. I och för sig.. hjärnan, den går ju fortfarande på högvarv. Aldrig får den vila, min lilla hjärna.

I samband med höstens ankomst, börjar även främmande känslor och tankar bekanta sig med mitt inre. Jag vet inte om jag uppskattar det eller ej. På något sätt tycker jag om att grubbla över livet och möta nya konstiga känslor och funderingar. Det är liksom jag i ett nötskal. Jag har alltid varit en liten grubblare. En sådan som aldrig kan släppa saker förens jag hunnit bearbeta och begrunda det som rör sig i huvudet. Men samtidigt skulle jag för en gång skull vilja uppleva en höst där allt flyter på, där ingenting kommer i mellan mig och mina planer... men jag har väl aldrig fått som jag vill, när det gäller den saken.  

Många säger att erfarenheter gör en stark. Framför allt tunga och jobbiga erfarenheter. Jag vet inte om jag kan stärka detta, men jag tror, trots allt, att lite erfarenheter inte gör någon skada. Tunga och jobbiga erfarenheter, alltså. Sen kan man troligvtvis ha lite väl mycket tunga erfarenheter i ryggsäcken, som ofta präglar en som individ och människa. Jag må kanske ha lite väl mycket sådant i bakfickan för att det ska kännas helt okej, men samtidigt tror jag att man byggs upp av det. Vi lär ju känna oss själva väldigt bra, just tack vare erfarenheter. Man lär sig sina gränser, och får en uppfattning om hur man hanterar sig själv.  En obehaglig känsla är dock när man inser att man inte alls känner sig själv så bra som man trodde- men det är väl en erfarenhet i sig det med, antar jag.

Imorgon blir en bra dag. Jag känner dock på mig att det samtidigt kommer bli en rätt konstig dag. Men har man klarat saker och ting en gång, så kan man alltid klara det en gång till.

En sak som ska bli väldigt kul är iallafall Hanna&Johns release- och "klassfesten" såklart. Ja. Morgondagen kan nog bli bra, trots allt.

Nu ska jag fortsätta begrunda, reflektera och analysera.
Puss



Mitt nya rum är snart klart förresten! Bara lite gardiner och sådant som fattas!
Äntligen.

Det var vad min lördag bestod av. Och edvin såklart.
Vi tog en lång skogpromenad och jag passade på att ta med kameran. Äntligen!
Sedan köpte vi fika på pressbyrån och vi avslutade med att åka till musikhögskolan och öva lite- ambitiösa som vi är..!

Nu ska jag tända lite ljus och hälla upp mitt plugg-godis i en skål och sätta mig och skriva bokrecension.

Det är mörkt ute, men trots en tung och jobbig dag så mår jag bra. Riktigt bra faktiskt.

Ha en bra kväll!

Ja. Veckans konstaterande.                                                                                                                                          

Jag och mina kära vänner har konstaterat en sak. 

Men den här dagen var, trots allt, relativt tråkig i jämförelse med måndagarna i vanliga fall.
Men snart, efter att jag stoppat lite mat i magen och bytt om, så är det dags att röra sig mot dansskolan och träna med linn! Det är välbehövligt och efterlängtat, så det får i alla fall kompenserar den tråkiga skoldagen.

Jag hade dock en väldigt härlig pianolektion, vilket var otroligt skönt. Det är viktigt med sådana små glimtar i vardagen, tror jag. De kan faktiskt lyfta upp en när allt annars känns tungt för stunden. Den där lektionen gav mig ett leende på läpparna, vilket resulterade i ett förbättrat humör resten av skoldagen.  Thanks pat!

Jag har idag gjort en liten observation: det är höööst, och jag gillar det sååå!
Mina läppar har dock börjat spricka. Typiska symtom när graderna sjunker. Olive Lippbalm är min dagliga räddare!

Den här dagen kommer vara en sådan dag som inte sätter några spår för fem öre. Den kommer vara väldigt värdelös och jag kommer antagligen ha glömt bort den när det är dags för nästa helg (jag längtar redan!)